Frågor och svar

FRÅGOR OCH SVAR OM FÖRNYBART FLYGBRÄNSLE OCH FLY GREEN FUND

1. Varför är det viktigt med bioflygbränsle?
För att bromsa den globala uppvärmningen måste flygets klimatavtryck minska. Tillsammans med teknikutvecklingen är förnybart bränsle en förutsättning för att koldioxidutsläppet från flyg ska reduceras. Eftersom bioflygbränsle tillverkas av förnybara råvaror ger det inte några utsläpp av fossil koldioxid vid förbränning i flygplanets motorer.

2. Kan dagens flygplan flyga med biobränsle utan att något måste ändras på planen?
Ja, produkten är densamma oavsett om den kommer från fossil- eller bioråvara. Flygindustrin har enats om ett antal specifikationer som samtliga biobränslen måste uppfylla. Detta innebär att även det framtida flygbränslet, oavsett råvara, kommer att ha samma kemiska sammansättning och därmed gå att blanda med traditionellt jetbränsle i valfri mängd. Det gör att man kan använda samma flygmotorer som i dagsläget och att man på flygplatser kan hantera biobränslet i befintlig teknisk bränsleinfrastruktur. I dagsläget tillåts inblandning med 50 procent (enligt ASTM-standard) men målsättningen är att det ska vara godkänt att använda 100 procent biobränsle inom några år.

3. Av vad framställs bioflygbränsle?
Kravet är att bioflygbränslen ska produceras av råvaror som inte konkurrerar med matproduktion eller är skadliga för miljön. Exempel på råvaror kan vara alger, skogsavfall, hushållsavfall, slakteriavfall, camelina etc beroende på var bränslet ska produceras.

4. Finns det risk att det bioflygbränslet innehåller palmolja?
Enligt EUs nya energidirektiv (EU REDII) så kommer det att bli förbud för palmolja i biodrivmedel från år 2021 inom EU. Detta inkluderar även PFAD. PFAD står för Palm Fatty Acid Distillate och är en biprodukt från palmoljeproduktion. PFAD används i djurfoder och vid tillverkning av bland annat tvättmedel och tvål samt som råvara inom kosmetikindustrin. PFAD kan också användas som råvara i tillverkningen av Bioflygbränsle och HVO-diesel

5. Hur länge har det varit tillåtet att flyga med bioflygbränsle?
Över tusen testflygningar har genomförts och sedan 2009 finns det certifierat bioflygbränsle som kan användas i kommersiell luftfart.

6. Varför har inte flyget ställt om tidigare?
Pris och tillgänglighet har stoppat storskalig användning.

7. Hur mycket biomassa finns tillgänglig i relation till flygets behov?
Ett fossilfritt inrikesflyg skulle kräva cirka 2 TWh per år förnybart fossilfritt bränsle. Detta motsvarar ca 200 000 kubikmeter fossilfritt bränsle vilket i sin tur motsvarar cirka en och en halv procent av den årliga svenska bioenergitillförseln. Ett helt fossilfritt flyg både in- och utrikes skulle kräva ca 1,2 miljoner kubikmeter fossilfritt bränsle vilket motsvarar cirka nio procent av den svenska bioenergitillförseln.

I rapporten ”Bioenergi på rätt sätt” från Naturvårdsverket, Energimyndigheten, Jordbruksverket och Skogsstyrelsen konstateras att försörjningen av svensk bioenergi skulle kunna öka med ca 50 TWh i det korta perspektivet och 90 TWh i det längre perspektivet. Tillgången på biomassa är alltså inte problemet. Utmaningen ligger i att göra den tillgänglig för flyget på ett lönsamt sätt. Omställningstakten i elektrifiering av vägtrafiken påverkar också hur mycket biomassa som finns tillgänglig för andra näringar.

8. Vilket är flygets största klimatpåverkan?
Utsläpp av fossil koldioxid och utsläpp av vattenånga på hög höjd. Inom flyget, liksom inom andra delar i samhället, är det inte bara koldioxiden som kan ha en klimatpåverkan. Kväveoxider och vattenånga på hög höjd är några av de övriga utsläpp som kan påverka klimatet.

9. Hur mycket koldioxid släpper flyget ut?
Flyget står idag globalt sätt för 2 % av världens koldioxidutsläpp. Den totala klimatpåverkan bedöms kunna motsvara upp till fyra procent av de globala koldioxidutsläppen på grund av att delar av utsläppen sker på hög höjd. Den svenska transportsektorn står för nära 40 % av landets totala utsläpp av koldioxid – vägtrafiken står för ca 30 %. Flyget (inrikes och utrikes flygningar från Sverige till första destination utomlands) står för ungefär 6 % av landets totala utsläpp av koldioxid – inrikesflyget står för ca 1 %.

10. Hur hanterar flyget höghöjdseffekten?
Flyget ska, precis som alla transportslag, göra allt för att minska sin klimatpåverkan. På hög höjd är det framförallt kväveoxid och vattenånga som har en klimatpåverkande effekt. Hur denna effekt ser ut är fortfarande osäkert men det pågår forskning för att bättre förstå mekanismerna. På grund av de helt olika sätt som olika utsläpp påverkar klimatet och de helt olika tider som utsläppen finns kvar i atmosfären måste utsläppen behandlas var för sig. Detta för att kunna identifiera de bästa sätten att minska flygets totala påverkan på klimatet.

11. Innebär inte flygets klimatpåverkan att vi borde flyga mindre?
Ett sätt att minska klimatpåverkan från flyg är att flyga mindre. Men vissa resor är svåra att göra med andra transportmedel och resandet i sig är viktig för att både utbyta kunskap, erfarenheter och varor − och inte minst för att bidra till en mer öppen och tolerant värld. Därför är det viktigt att utsläppen från flyget minskar. Det uppnås genom teknikutveckling, bränslesnåla flygplan och satsning på förnybart bränsle.

12. Vad är Fly Green Fund?
Fly Green Fund är en ekonomisk förening, utan vinstintresse, som ger företag och privatpersoner möjlighet att reducera sitt klimatavtryck vid flygresor genom bioflygbränsle. Målet är att, genom att öka efterfrågan, få igång storskalig lokal produktion av bioflygbränsle i Norden. På så sätt bidrar Fly Green Fund till att Sverige och Norden driver utvecklingen av bioflygbränsle och därmed minskar det globala klimatavtrycket.

13. Varifrån kommer bioflygbränslet som Fly Green Fund levererar?
Det bränsle som vi hittills levererat kommer från Kalifornien, USA och är producerat av använd frityrolja. Det är företaget AltAir som producerar bränslet och SkyNRG som levererar det.

14. Kan det verkligen löna sig att skeppa bränslet från USA till Norden – ur ett miljöperspektiv?
Enligt livscykelanalyser (LCA) som gjorts har transporten förhållandevis liten påverkan. Bränslet som transporteras är bara en liten del av allt gods som transporteras på fartygen. Att ersätta det fossila bränslet med förnybart bränsle, tillverkat av använd frityrolja och transporterat från USA, har potential att minska utsläppen med 80 %. Det finns också ett stort värde i att visa både politiker, näringsliv och resenärer att en hållbar flygresa är möjlig redan idag.

15. Varför är det så svårt att få igång produktionen i Sverige?
Efterfrågan har inte funnits, incitament saknas för ökad användning och ett lågt råoljepris konkurrerar med biobränslen. Ökar efterfrågan och större volymer produceras, kommer priset på bioflygbränsle att sjunka och så småningom kunna konkurrera med det fossila bränslet.

16. Varför är vissa skeptiska till att biobränsle kan lösa flygets klimatutmaning?
Det finns delade meningar om att biobränslet räcker och hur klimateffekt från utsläpp på hög höjd ska värderas och beräknas. Enligt flygbranschens egna mål är det en kombination av faktorer som måste till för att för att minska klimatavtrycket – ökad användning av bioflygbränsle är en av dem.

17. Hur kan jag som privatperson flyga mer hållbart?
Du kan swisha pengar till Fly Green Fund: 123 131 4137

18. Vilka står bakom Fly Green fund?
Fonden grundades 2015 av Karlstads Airport, SkyNRG och NISA (Nordic Initiative for Sustainable Aviation). Föreningen stöttas idag av två partners, Swedavia och SRF (Sveriges Regionala Flygplatser) som bidrar till administrativa kostnader.

19. Hur uppkom idén om en fond för finansiering av bioflygbränsle?
Idén till fonden växte fram på Karlstad Airport där man redan 2014 installerade en bioflygbränsletank och funderade på vilka möjligheter som fanns att “hjälpa” flygbolagen att ha råd att tanka sina plan med bioflygbränsle. Man inspirerads av KLM:s Corporate Program som gör det möjligt för kunder att bidra till finansiering av bioflygbränsle.

20. Hur mycket pengar går till fondens finansiering?
Fly Green Fund stöttas av partners som vill bidra till att flyget ska bli mer hållbart. De betalar en årlig avgift som går till föreningens administration. 75% av de pengar som företag, privatpersoner och andra organisationer betalar in till Fly Green Fund går till inköp av bioflygbränsle. 25% går till att stötta forskning och projekt med mål att få igång storskalig produktion av bioflygbränsle i Norden samt till att sprida kunskap och öka efterfrågan av bioflygbränsle.