Frågor och svar

FRÅGOR OCH SVAR OM FÖRNYBART FLYGBRÄNSLE OCH FLY GREEN FUND

1. Varför är det viktigt med hållbara flygbränslen (SAF)?
För att bromsa den globala uppvärmningen måste flygets klimatavtryck minska. Tillsammans med teknikutvecklingen är förnybart bränsle en förutsättning för att koldioxidutsläppet från flyg ska reduceras. Eftersom bioflygbränsle tillverkas av förnybara råvaror ger det inte några utsläpp av fossil koldioxid vid förbränning i flygplanets motorer.

När du väljer att klimatreducera din flygresa genom köp av bioflygbränsle minskar du koldioxidutsläppet hos källan (d.v.s. flyget) vilket ger en direkt klimateffekt. Du investerar dessutom i flygets omställning.

2. Behövs någon teknisk förändring eller kan dagens flygplan flyga med biobränsle?
Dagens flygplan kan tekniskt sett redan flyga med 100% hållbara bränslen i tanken eftersom dessa bränslen har samma egenskaper som det fossila bränslet. I dagsläget tillåts inblandning av maximalt 50 procent hållbara bränslen (enligt ASTM-standard) men målsättningen är att det ska vara godkänt att använda 100 procent biobränsle inom några år. Eftersom ett hållbart bränsle har samma egenskaper som fossila bränslen kan det också blandas in i befintlig teknisk bränsleinfrastruktur.

3. Av vad framställs hållbara flygbränslen (SAF)?
Kravet är att hållbara flygbränslen t.ex. bioflygbränslen ska produceras av råvaror som inte konkurrerar med matproduktion eller är skadliga för miljön. Exempel på råvaror kan vara alger, skogsavfall, hushållsavfall, slakteriavfall, camelina eller koldioxid och vatten (s.k. elektrobränslen)

4. Finns det risk att det bioflygbränslet innehåller palmolja?
Enligt EUs nya energidirektiv (EU REDII) så kommer det att bli förbud för palmolja i biodrivmedel från år 2021 inom EU. Detta inkluderar även PFAD. PFAD står för Palm Fatty Acid Distillate och är en biprodukt från palmoljeproduktion. PFAD används i djurfoder och vid tillverkning av bland annat tvättmedel och tvål samt som råvara inom kosmetikindustrin. PFAD kan också användas som råvara i tillverkningen av Bioflygbränsle och HVO-diesel

5. Hur länge har det varit tillåtet att flyga med hållbara flygbränslen så som bioflygbränsle?
Över tusen testflygningar har genomförts och sedan 2009 finns det certifierat bioflygbränsle som kan användas i kommersiell luftfart.

6. Varför har inte flyget ställt om tidigare?
Pris och tillgänglighet har stoppat storskalig användning. Inom de närmaste åren förväntas produktionstakten öka kraftigt i och med att fler och fler raffinaderier byggs ut, byggs och tas i bruk. Därmed kommer bränslets pris att minska.

7. Hur mycket biomassa finns tillgänglig i relation till flygets behov?
Ett fossilfritt inrikesflyg skulle kräva cirka 2 TWh per år förnybart fossilfritt bränsle. Detta motsvarar ca 200 000 kubikmeter fossilfritt bränsle vilket i sin tur motsvarar cirka en och en halv procent av den årliga svenska bioenergitillförseln. Ett helt fossilfritt flyg både in- och utrikes skulle kräva ca 1,2 miljoner kubikmeter fossilfritt bränsle vilket motsvarar cirka nio procent av den svenska bioenergitillförseln.

I rapporten ”Bioenergi på rätt sätt” från Naturvårdsverket, Energimyndigheten, Jordbruksverket och Skogsstyrelsen konstateras att försörjningen av svensk bioenergi skulle kunna öka med ca 50 TWh i det korta perspektivet och 90 TWh i det längre perspektivet. Tillgången på biomassa är alltså inte problemet. Utmaningen ligger i att göra den tillgänglig för flyget på ett lönsamt sätt. Omställningstakten i elektrifiering av vägtrafiken påverkar också hur mycket biomassa som finns tillgänglig för andra näringar. Till detta kommer möjligheten att producera s.k. elektrobränslen.

8. Vilket är flygets största klimatpåverkan?
Utsläpp av fossil koldioxid är flygets största bidrag till klimatpåverkan. Flyget, liksom inom andra delar i samhället, påverkar också klimatet genom mer än bara den koldioxid som frigörs. De kväveoxider, sotpartiklar och den vattenånga som finns i flygets avgaser har  ytterligare klimatpåverkan när förbränningen sker på mellan 8000 och 12000 meter, s.k. höghöjdseffekter.

9. Hur mycket koldioxid släpper flyget ut?
Flyget står idag globalt sätt för mellan 2 och 3 % av världens koldioxidutsläpp. Den totala klimatpåverkan bedöms kunna motsvara upp till fyra procent av människans klimatpåverkan på grund av att delar av utsläppen sker på hög höjd. Den svenska transportsektorn står för nära 40 % av landets totala utsläpp av koldioxid – vägtrafiken står för ca 30 %. Flyget (inrikes och utrikes flygningar från Sverige till första destination utomlands) står för ungefär 6 % av landets totala utsläpp av koldioxid – inrikesflyget står för ca 1 %.

10. Hur hanterar flyget höghöjdseffekten?
Flyget måste, precis som alla transportslag, göra allt för att minska hela sin klimatpåverkan. När flygbränslet förbränns på hög höjd (8 000 till 12 000 meter) orsakar kväveoxid, sotpartiklar och vattenånga i flygplanens avgaser ytterligare uppvärmning av atmosfären. Hur stor denna effekt är, är fortfarande osäkert men det pågår forskning för att bättre förstå mekanismerna. På grund av de helt olika sätt som olika utsläpp påverkar klimatet och de helt olika tider som utsläppen finns kvar i atmosfären måste utsläppen behandlas var för sig. Detta för att kunna identifiera de bästa sätten att minska flygets totala påverkan på klimatet.

Det kan vara värt att notera att eftersom många inrikesresor inte alls når de kritiska höjderna där höghöjdseffekter uppstår eller bara befinner sig en kort stund inom dessa är effekten främst en faktor på flygresor på över en timme. Nya motorer orsakar genom, renare förbränning, mindre höghöjdseffekter än äldre generationers jetmotorer och turbopropflygplan (propellerflygplan) flyger under de flyghöjder där problematiken uppstår.

11. Påverkar alternativa bränslen så som biobränslen höghöjdseffekten?

NASA mfl. har genom praktiska studier visat att höghöjdseffekter minskas vid användning av biobränsle eftersom avgaserna blir renare. Bland andra Boeing har dessutom noterat att även bränsleförbrukningen minskar när biobränsle använts.

11. Innebär inte flygets klimatpåverkan att vi borde flyga mindre?
Ett sätt att minska klimatpåverkan från flyg är att flyga mindre. Men vissa resor är svåra att göra med andra transportmedel och resandet i sig är viktig för att både utbyta kunskap, erfarenheter och varor − och inte minst för att bidra till en mer öppen och tolerant värld. Därför är det viktigt att flygets klimatpåverkan minskas genom teknikutveckling, användnng av bränslesnåla flygplan och satsning på alternativa bränslen.

12. Vad är Fly Green Fund?
Fly Green Fund är en ekonomisk förening, utan vinstintresse, som ger företag och privatpersoner möjlighet att reducera sitt klimatavtryck vid flygresor genom bioflygbränsle. Målet är att, genom att öka efterfrågan, få igång storskalig lokal produktion av bioflygbränsle i Norden. På så sätt bidrar Fly Green Fund till att Sverige och Norden driver utvecklingen av bioflygbränsle och därmed minskar det globala klimatavtrycket.

13. Varifrån kommer bioflygbränslet som Fly Green Fund levererar?
Det bränsle som vi hittills levererat kommer från Kalifornien, USA, och är producerat av använd matolja. Det är företaget World Energy (tidigare AltAir) som producerar bränslet och SkyNRG som levererar det.

14. Kan det verkligen löna sig att skeppa bränslet från USA till Norden – ur ett miljöperspektiv?
Enligt livscykelanalyser (LCA) som gjorts har transporten förhållandevis liten klimatpåverkan. Bränslet som transporteras är bara en liten del av allt gods som transporteras på fartygen varför bränslet, trots transporten, orsakar mellan 70 och 80 % lägre koldioxidutsläpp än fossilt flygbränsle. Lokalt producerat kommer klimatvinsten från alternativa bränsle av naturliga skäl trots det bli större samtidigt som mindre del av priset kommer gå till transporten. Symboliskt finns det finns också ett stort värde i att visa politiker, näringsliv och resenärer att det är möjligt att göra flygresorna hållbarare redan idag, även om bränslet behöver importeras..

15. Varför är det så svårt att få igång produktionen i Sverige?
Efterfrågan har inte funnits, incitament saknas för ökad användning och ett lågt råoljepris konkurrerar med biobränslen. Ökar efterfrågan och större volymer produceras, kommer priset på bioflygbränsle att sjunka och så småningom kunna konkurrera med det fossila bränslet.

16. Varför är vissa skeptiska till att hållbara flygbränslen (SAF) kan lösa flygets klimatutmaning?
Bränslebytet är en viktig del i flygets hållbarhetsarbete men kan inte helt lösa flygets klimatutmaning. Därför krävs fortsatt teknisk utveckling och föryngring av flygplansflottan samt effektivare användning av luftrummet för att minska bränslebehovet och därmed utsläppen.

Det finns en vanligt förekommande missuppfattning att flygets behov av bränsle är så stort att ett bränslebyte skulle leda till massiv skogsavverkning  och eller att det skulle konkurrera med livsmedelsproduktionen. För att alternativa bränslen ska vara verkligt hållbara och en framkomlig väg krävs att de inte produceras på bekostnad av ett hållbart skogsbruk eller tränger undan livsmedelsproduktion. Med det utbud av olika outnyttjade restprodukter som finns, och genom den bredd av råvaror som kan användas till flygbränsle, är det idag fullt möjligt att producera tillräckliga mängder med hållbart bränsle för att täcka flygets och andra sektorers behov.

17. Hur kan jag som privatperson flyga mer hållbart?
Du kan swisha pengar till Fly Green Fund: 123 131 4137

18. Vilka står bakom Fly Green fund?
Fonden grundades 2015 av Karlstads Airport, SkyNRG och NISA (Nordic Initiative for Sustainable Aviation). Föreningen stöttas idag av två partners, Swedavia och SRF (Sveriges Regionala Flygplatser) som bidrar till administrativa kostnader.

19. Hur uppkom idén om en fond för finansiering av bioflygbränsle?
Idén till fonden växte fram på Karlstad Airport där man redan 2014 installerade en bioflygbränsletank och funderade på vilka möjligheter som fanns att “hjälpa” flygbolagen att ha råd att tanka sina plan med bioflygbränsle. Man inspirerads av KLM:s Corporate Program som gör det möjligt för kunder att bidra till finansiering av bioflygbränsle.

20. Hur mycket pengar går till fondens finansiering?
Fly Green Fund stöttas av partners som vill bidra till att flyget ska bli mer hållbart. De betalar en årlig avgift som går till föreningens administration. 75% av de pengar som företag, privatpersoner och andra organisationer betalar in till Fly Green Fund går till inköp av bioflygbränsle. 25% går till arbetet med att driva på för ökad användning av biobränsle genom kunskapsspridning samt till att stötta forskning och projekt med mål att få igång storskalig produktion av bioflygbränsle i Norden.